Folkhögskolan har gett mig plats i Sverige

Vad betyder det att få gå på folkhögskola när man befinner sig i asylprocessen? Fyra deltagare berättar om vad deras tid på Röda Korsets folkhögskola har betytt för dem
Vad betyder det att få gå på folkhögskola när man befinner sig i asylprocessen? Fyra deltagare berättar om vad deras tid på Röda Korsets folkhögskola har betytt för dem
Publicerad: 30 jun 2022
Lästid: ca

Folkhögskolan gav mig en plats i svenska samhället

Vikten av att få bli bekräftad som person, att få ett sammanhang och tilllhörighet när man befinner sig i det limbo som det innebär att vara i asylprocess, är något som många kan vittna om. I filmen här nedan kan du höra fyra av deltagare på Röda Korsets folkhögskola berätta om sina erfarenheter. Du kan också läsa en längre intervju med en av de intervjuade personerna, Lynn Al Khatib. 

Folkbildning och asylprocessen

Hör fyra deltagare dela sina erfarenheter

Intervju med Lynn Al Khatib

–Att plugga på folkhögskola ger dig sammanhang, en tillhörighet och en plats där du kan vara dig själv. Orden är Lynn Al Khatibs, tidigare deltagare på Röda Korsets folkhögskola mellan 2016 och 2018. Första året gick hon kursen Asyl och migration i praktiken (idag har den bytt namn till Migration och social hållbarhet) och andra året läste hon allmän kurs på gymnasienivå.

Lynn kom till Sverige som flykting 2014 och vet det mesta om vad migration och asyl innebär.
–Att söka asyl försätter dig i en situation där du inte har makt över ditt liv och vilka val du vill göra. Du är helt utlämnad till att vänta på besked. Besked som kan dra ut på tiden i många, många år, säger Lynn.

Det var en ren slump att Lynn började plugga på Röda Korsets folkhögskola. En vän såg en annons på Facebook om en kurs i asyl och migrationsfrågor och ansökte åt Lynn. Kursen kom att bli en vändpunkt för henne, säger hon. Det faktum att hon fick börja på skolan, trots att hon inte hade uppehållstillstånd, gjorde att hon kände sig värdefull och fick en plats i Sverige.

Lynn utvecklar sina tankar;

–På skolan kände jag att jag var en del av det svenska samhället och samtidigt fick jag vara stolt över min bakgrund. Diskussionerna i klassrummen tillförde så många perspektiv och förståelse för hur olika man kan se på frågor. Även om du kommer från samma land, har samma religion eller har liknande erfarenheter, kan du ändå ha väldigt olika ingångar till en fråga.

–Undervisningen lärde mig att ha ett kritiskt förhållningssätt, både till källor och till mitt eget tyckande. Jag har fått med mig kunskaper som gör att jag bottnar i frågor, att jag vet vad jag pratar om, hur jag ska söka kunskap och jag känner till mina rättigheter och skyldigheter. Det är så lätt att bli bitter när man upplever att ens liv blir bestulet i det limbo som kan uppstå i asylprocessen. Men skolan gav mig verktyg att omvandla ilskan till praktisk handling och orken att inte falla in i bitterhet.

Nu, efter åtta år, har Lynn fått sitt uppehållstillstånd.

–Självklart är jag glad för det, säger hon, äntligen går det att planera i livet. Men samtidigt, det är så många andra som lever i samma omänskliga situation som jag har gjort. Vi behöver kämpa för att förändra systemet och inte kasta bort människors liv. Det är dyrt för dem de berör, det är dyrt för samhället. Ingen tjänar på att asylprocesserna tar så orimligt lång tid, tvärtom, det skapar bara problem och stora kostnader på alla plan. 

Titta på vår film med intervjuer med Lynn och tre andra deltagare från skolan som berättar om vad det inneburit för dem att få studera på folkhögskola under tiden de varit i asylprocess. Diskutera gärna innehållet med människor som du möter. Vilka frågor tycker du är viktigast att vi diskuterar för att förbättra flyktingmottagande, asylprocesser och integration i Sverige?