Hållbarhet, hälsa och huskurer

Nisreen bytte livsstil för klimatets skull: ”Det är billigare att leva miljömässigt”

Av: Alyaa Najaf

Klimatförändringarna är vår tids kris och klimatet förändras snabbare än vi befarat. Värmeböljor, torka och översvämningar orsakar döden för ett stort antal växt- och djurarter som träd och korallrev. Är det ett mänskligt ansvar att stoppa detta?

Klimatforskare har visat att människan är ansvarig för praktiskt taget all global uppvärmning under de senaste 200 åren. Mänskliga aktiviteter orsakar växthusgaser som värmer världen snabbare än någon gång under åtminstone de senaste tvåtusen åren.

Uppvärmningen orsakar allvarliga och omfattande störningar i naturen och påverkar livet för miljarder människor runt om i världen.

Så hur tänker vanliga stockholmare om sitt ansvar? Vi träffar två personer som båda vill se förändringar, men som tänker olika om vem som ska ta första steget.

Vi möter Nisreen, 38 år, i hennes lilla mysiga kök. Hon är en ung syrisk kvinna som har bott i Sverige i mer än 15 år. Allt i hennes kök är gammalt men vackert. Vi sitter vid det lilla matbordet som är gjort av trä, som hon har köpt på en loppis.

Hon berättar att hon köper begagnade saker, reparerar dem och återanvänder dem för miljöns skull och eftersom är det mer ekonomiskt. Hon säger att allt billigt är miljömässigt. Även mat: kött är dyrt och grönsaker är billigare, säger Nisreen.

Nisreen och hennes tonåriga syskonbarn gör varje vecka en rundtur i den närliggande skogen för att samla in plastflaskor och placera dem i behållare som är avsedda för detta. De gör det frivilligt, utan att någon ber dem.

Hon berättar att man i familjen pratar med de yngre familjemedlemmarna om vikten av att bevara miljön, så att de lär sig ansvar och att göra ansvarsfulla handlingar utifrån en kunskap om situationens allvar och inte bara för att det är en plikt.

Nisreen och hennes systrar har, som hon säger, ändrat flera vanor som är skadliga för klimatet.

Hon använder inte längre mycket varmvatten när hon duschar, snarare ljummet. Hon spenderar inte längre en timme på att duscha utan tio minuter. Hon kör inte längre bil om inte platsen är långt borta och kollektivtrafiken inte finns tillgänglig. Hon reser inte längre utanför landet med flyg utan med tåg.

Hon äter inte längre mycket kött, snarare mycket grönsaker och baljväxter. Och man köper inte längre en massa konserver, utan köper hellre säsongens grönsaker som finns i överflöd på marknaden.

Hon har slutat att köpa sitt kaffe i en plastmugg, och förlitar sig på sin egen kopp som aldrig lämnar väskan och många andra saker som hon har ändrat av kunskap och expertis.

Nisreen betonar att fler människor kommer att vidta lämpliga åtgärder om de centrala beslutsfattarna i landet fattar seriösa beslut i samarbete med experter och institutioner som berör miljö och klimat.

Göran, 63 år, har en annan åsikt. Han menar att det är regeringen som är ansvarig för att åtgärda situationen, inte folket. Han tycker att regeringen måste börja det nya året med meningsfulla åtgärder för att ta itu med klimatkrisen.

- Vi måste införa systemiska förändringar, baserade på mänskliga rättigheter, i de ekonomiska och politiska system som har fört oss till avgrundens rand, anser han.

”Hos oss finns inte olika diagnoser - du är antingen normal människa eller galen”

Av: Sofwa Abdu

Många människor runt om i världen påverkas av psykisk ohälsa. Hur det uppfattas kan variera beroende på kultur och religion. För Salem från Etiopien tog det lång tid att acceptera att hon behövde hjälp. ”Jag tänkte att det var Gud som ville straffa mig”, säger hon.

Att människor lider av psykisk ohälsa kan ha olika orsaker. Det kan vara ärftligt, bero på neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) eller på olycka.

I olika kulturer finns det också olika sätt att förstå och hantera psykisk ohälsa. Tro och religion vara viktigt i vissa samhällen. I vissa kulturer räknas det som Guds straff, medan det i Sverige finns ett väldigt brett system för att förklara och behandla psykisk ohälsa.

Eva är 65 år och jobbar som personlig assistent. Hon säger att det är viktigt att prata öppet om psykisk ohälsa för att kunna få stöd. När hon tänker tillbaka på hur folk såg på psykisk ohälsa när hon var yngre märker hon att samhället nu verkar vara mer redo att prata om det.

Men att hon har upplevt en tid då folk såg ner på psykisk ohälsa påverkar samtidigt hur hon tänker om det idag. Den erfarenheten och inställningen att man ska prata öppet och förstå varandras perspektiv kan hjälpa till att skapa en gemensam syn på psykisk hälsa, menar hon.

Salem jobbar på samma ställe som Eva och har en annan syn. Salem är från Etiopien och kom till Sverige som tonåring för 36 år sedan. Hon drabbades av kulturkrocken, berättar hon. Salem beskriver det så här:

- Att prata öppet om psykisk hälsa hos oss inte vanligt. Det finns inte olika diagnoser som ångest, utmattning eller panikattack. Där är du antingen frisk eller galen, det finns ingenting däremellan, samhället accepterar inte det.

I Etiopien använder många religionen och kulturen som verktyg för att hantera och förstå svårigheter. Familj, vänner och grannar ger stöd när man möter utmaningar, hinder och sorg.

- Det gör det svårt att prata öppet och söka hjälp för psykisk ohälsa. Man kan inte reflektera över det, man har oftast folk runt omkring sig. Därför söker folk inte professionell hjälp just då. Men efter att det har gått långt, då är det ok, säger Salem.

Hon berättar hur kulturkrocken drabbade henne när hon mådde psykiskt dåligt. I stället för att söka hjälp satt hon bakom stängda dörrar. Hon vill inte gå ut, hon ville inte träffa familj och vänner.

- Jag trodde aldrig att jag hade behov att besöka psykiatrin. Jag tänkte att allt som hände mig var att Gud ville straffa mig.

Så det tog lång tid för henne att söka hjälp, vilket sedan ledde till att hon måste ta antidepressiva dagligen.

- Det var inte heller lätt acceptera, jag brukade köra långt för att hämta min medicin bara för att folk i området inte skulle misstänka hur jag mådde. Jag brydde mig mer om hur folk skulle tänka än om mig själv. Men nu har samhället har ändrat sin syn, avslutar hon.

Psykologen Sofia har mött patienter från nästan alla hörn under tiden som hon har jobbat på vårdcentralen. Hon tycker att man ska respektera och förstå allas kultur och synsätt.

- Det handlar inte bara om att vara medveten om kulturella skillnaden utan också om att förstå individers kulturella bakgrund och hur det påverkan deras syn på psykisk ohälsa, säger Sofia

Varför lockas folk av huskurer på sociala medier i stället för att söka professionell hjälp?

Av: Manav Thapar

Under coronapandemin spreds många olika huskurer via sociala medier, som att dricka gurkmeja eller att blanda ut silver med vatten. Varför lockas folk av detta? Jag intervjuade min far och min farbror, två vanliga föräldrar som använder sig av sociala medier ganska mycket.

Jag har även sökt vidare på internet och frågat runt för att få en bättre förståelse och för att kunna se om det de säger verkligen stämmer.

Varför använder många föräldrar huskurer som de fått information om på sociala medier? När jag intervjuade min far och min farbror så sa båda att informationen på sociala medier oftast är lättillgänglig och det sprids från sidor som de följt och tror på.

Det har även att göra med att de respekterar vissa människor, vilket gör att de flesta sakerna de delar med sig av blir mer trovärdiga.

De huskurer som användes mest var olika sorts tips och råd de fått om hur man skulle bota eller undvika att få corona, under coronatiderna. Ett av de råd de fick vilket var att koka varmt vatten på morgonen med gurkmeja, och att bara dricka det i en vecka så skulle man inte få corona.

Ett annat råd som kom upp på sociala medier, som de inte använde sig av, var att man skulle dricka vatten blandat med lite silver. Hur jag vet inte riktigt eftersom de inte gick in på det men det lät väldigt skevt för dem så det gjorde de inte.

Jag frågade min far och farbror hur och varför de kan tro på vissa huskurer men inte andra. Deras svar var att man får själv undersöka lite och det beror på hur många folk har gillat och delat. Och speciellt vem som delat inlägget.

När jag försökte få fram mer förståelse för detta så fick jag fram att föräldrar kan jämföra olika huskurer genom att läsa kommentarer och diskussioner på sociala medier. Och detta kan då påverka deras beslut om att prova eller inte prova en viss huskur.

Både min far och farbror säger att de kan känna misstro mot traditionella eller etablerade källor. För dem uppfattas sociala medier ibland som mer autentiska och trovärdiga, beroende på vilka sidor de kollar på.

På nätet hittade jag artiklar där det står att brist på tid och resurser kan få föräldrar att uppleva att de inte har tid att söka professionell rådgivning, därför kan de vända sig till sociala medier för snabba och enkla lösningar.

Efter att ha intervjuat och sökt fram information om detta så kom jag fram till att sociala medier möjliggör en öppen och ärlig delning av personliga erfarenheter för många.

Det är även så att många människor brukar ha gruppchattar eller följa gemenensamma sidor på sociala medier där de kan dela med sig av sina erfarenheter, vilket kan leda till att när föräldrar ser andra dela framgångsrika resultat av vissa huskurer så skapas det en vilja att prova liknande metoder. Denna gemenskap som bildas kan ge en känsla av samhörighet.

Trots fördelarna att dela med sig av huskurer som funkat för vissa och att kunna dela med sig för att ge en positiv påverkan på andra så finns det risker med detta. Man ska inte kunna förlita sig på allt man läser på sociala medier eftersom information på dessa plattformar sällan är vetenskapligt granskad. Och det finns risker för felaktig eller ej beprövad information.

Så det är viktigt för alla att man ska balansera sin öppenhet för nya idéer med att vara kritisk. Och man ska försöka att alltid söka professionell hjälp till större hälsoproblem snarare än att bara förlita sig på huskurer.